Bell håller fast Josefs vänsterarm.
Josef: Ge mig tillbaka min arm. Jag behöver den arme-- Eller okej, det är inte min favoritarm.

Björn: Ja, vänsterarmen är ett jävla bihang, ärligt talat.

Bell: Du vill ju bara vara Hank Moody för att han får alla tjejer.
Josef: Och för att han har hår.

Josef: Men hur kan du inte gilla ost? Det är kungars föda!
Bell: Nej, Josef. Det är råttors föda.

Diskussion om huruvida "kex" uttalas med k eller tj.
Bell: Stockholmarna säger "kex". Så vi säger "tjex".
Josef: Vänta lite nu. Är du en tjex-sägare?
Bell: Ibland.
Josef: Ut ur mitt hem! Det är ju värre än att vara muslim.

Det ska kollas på film.
Josef: (bläddrar igenom mediabiblioteket) Hmm... Nåt med laser...

Angående vad Björn sa förra gången han var med på sidan.
Josef: Det var den vackraste dagen i mitt liv, jag grät mig till sömns den natten.
Björn: Ja, det var en dag som vilken som helst för mig.

Josef: Fast alltså om man helt allvarligt trodde att jorden skulle gå under den 21 maj--
Björn: Inte fan hade man spenderat tid nere på Malmö Central med att försöka rädda andra själar, man hade ju levt livet.
Josef: Man hade ju inte betalat en enda räkning. Knarkat, supit, dansat, knullat...
Björn: Man hade ju lätt köpt Dragon Age II i alla fall.

Bell: Jag känner mig faktiskt nästan frisk nu.
Josef: Does that mean we can dance?
Bell: Nej. Jag dansar inte. Jag är våldtäktsman.
Josef: (förtjust) Woo!

Josef: Jag fyller år om en vecka.
Bell: Jag vet.
Josef: Vad får jag i present?
Bell: Ingenting.
Josef: Men så kan du ju inte göra!
Bell: Nähä, och vad fick jag i present?
Josef: (...) Mig.
Bell: Det var en dålig present.
Josef: Du är en dålig prese-- Nej!

Josef: Jag älskar dig, Björn.
Björn: Och jag står motvilligt ut med dig, Josef.

Josef: Men datorn är ju the most important-- Det är ju nervcentrat för hela ens existens! (...) Förutom ens faktiska nervcentra då.

Bell: Nu står jag där jag hör hemma, mellan spisen och diskhon.
Josef: Vad ska jag göra då, som man?
Bell: Du får väl lyfta något tungt, vafan.

Bell: Har du tänkt på att alla vi känner har tagit sig an olika "ismer"?
Josef: Var är min "ism"?
Tati & Bell: Egoism.