Transferable skills.
Professor Smith: I am actually able to feed a banana to a child in the back seat while driving.

Overheard on the train between Glasgow and London.
Very Scottish man: Burrt.
Very English woman: Bart?
Very Scottish man: Burrt.
Very English woman: Oh, Bert..!

På väg hem från jobbet har Bell stannat sin gröna mountainbike för att ta kort. En tant passerar på landsvägen.
Bell: Hej hej.
Tant: Hej. (...) Är du centerpartist?
Bell: Nej..?
Tant: Nej jag bara tänkte. De brukar ju ha såna där gröna cyklar.

Pi kör bil.
Pi: Nu kommer vi DÖÖÖ!!!
Bell: Det gäller att vara förberedd i trafiken har jag hört!

A boy, around 4 years old, and his mother, on the bus.
Boy: Tommy tripped me.
Mother: He tripped you? Oh, you tell tales. And what did you do to Tommy?
Boy: I punched him.
Mother: You punched him? (...) Fair enough.

Pi: Här kommer varm luft upp. Som små fiskar; lite då och då.

Tåget: Einsteigen, bitte.
Bell: Einsteigen, bitte.
Pi: Einstein, bitte!

Pi: Var Einstein jude?
Bell: Ja. Haha! Ett noll.

Mr. Coyle: If you travel publicly, you will see people in economy class - backpackers, students - reading Cervantes, or Kafka, or Austen. Then you look at business class and all you see is newspapers and glossy magazines. And by the time you get to first class, people are reading... nothing at all.

Misse: Dina fötter är liksom...
Bell: Robusta?
Misse: Ja, som en Volvo 240!

Tävlingscyklister.
Pi: Varför skaffar de inte en moped?

Pi: Jag hatar den där jävla rondellen, men nu är vi i alla fall ute. Ingen dog.
Bell: Inte än. Kanske att de dör av traumaskadorna senare.
Pi: Det är deras jävla problem.

Bell: När jag får körkort kan jag ju köra Glassbilen!
Pis Felfärgade Falsification: Du har ju inte tillräckligt med glass.

Ett högljutt flygplan passerar.
Bell: Men bombar de eller?
Pi: Men det är Wheels & Wings, Fabienne.
Bell: Ja, men bombar de?

Bell: Nu vill inte jag prata med dig längre.
Pi: Tycker du inte om mig mer?
Bell: Nej.
Pi: Men tänk om det flyger in en ubåt genom mitt fönster och dödar mig! Skulle inte du bli ledsen då?
Bell: Nej.
Pi: (upprört) Nej, för det var du som kastade den!

Bell: Today, Tomorrow, Toråkigt.

På tåget sitter en mamma med två barn och mår lite illa.
Flickan: Mamma, hur långt är det kvar?
Mamman: Jag vet inte, vi får väl vänta och se.
Flickan: Men mamma, hur långt är det!
Mamman: Älskling jag mår inte så bra, jag orkar inte svara på det nu.
Flickan: Men mamma, får jag fråga en sak till bara? Kan du tänka på det en liten stund och sen säga hur långt det är?

Hört på tåget mellan Kungsbacka och Varberg.
Barn: Hur fort går tåget?
Mamma: Jag vet inte riktigt hur fort det går.
Barn: Varför går det inte fort när man ska åka hem?

Barn: Mamma, vad är allvar?

Rufus: (spottar mot tågspåret) Åh, nu kommer den loskan sitta på hjulet varje gång ni åker tåg!
Bell: Inte varje gång.
Lol: Så långt kom den inte.
Bell: Nu tycker jag att du överdriver.
Rufus: Alltså, varför måste jag umgås med realister?!

Pi: Nu blir jag påkörd av en taxibil. Det är ju vatten överallt! Det bara ramlar från himlen.
Bell: Sjukt jobbigt.
Pi: Sjukt jobbigt!

Bell: Grodor har inga öron. De hör inget. Det är därför de blir överkörda. "Vad var det?" "Vaa?" "SPLUTT!"