Showing posts with label stilgrepp. Show all posts
Showing posts with label stilgrepp. Show all posts
"Batter My Heart" by John Donne.
Mr. Newell: This is a compressed, straitjackety poem.

Mr. Newell: Donne loves roleplay. He loves wearing different hats.

Jane Austen's use of irony.
Dr. Randall: And what is irony not? It's not rain on your wedding day, or a free ride when you've already paid. That's just inconvenient.

A blason.
Mr. Newell: ... in which the poet describes the beautiful bits of his love: "Your teeth are like stars... they come out at night..."

Pi: That is rhyme. It clever.
Bell: It also make no sense.
Pi: That because you stupid. Nothing make sense to you.

Sara: Jag tror inte jag vet två namn på M som rimmar... Eller jo, kanske "Mona" och "Mohanna".

Ulrika: Språket ska vara formellt men avslappnat; måttfullt, och vi är lite japanska där mina vänner.

Ulrika: Var lite, nästan sådär autistiska i ert sökande på stilfigurer.

Angående Astrid Lindgrens varierande tidsperspektiv i Bröderna Lejonhjärta.
Ulrika: "Här sitter jag i Nangilima och smaskar på ett äpple, och nu ska jag berätta om vad som hände på den där platsen Nangijala. Och sen kom Tengil, och vi kunde ju inte veta att han skulle vara så jävlig!" Ja, jag slog inte riktigt an Astrid Lindgrens ton...

Malin: Jag blandar ihop En Komikers Uppväxt och Vittula hela tiden. Jag har fått för mig att de har samma författare.
Elin: De har ju helt olika stilgrepp! Hallå eller.

Bell: Alicia rimmar på Toreadore.
Pi: Och mediahora!