Pi: Nu när du citerar Shakespeare känner jag att det är dags för mig att gå och lägga mig.
Bell: Du är inte imponerad?
Pi: Du hakade inte på när jag lekte med sjalen innan, så nej.
Bell: Alltså, det är ju en viss skillnad kulturellt mellan att citera Shakespeare och leka med en sjal, men du kanske inte uppskattar det.
Pi: Säg det till muslimerna.

Bell: Hälsade just [Kultursektorn] på mig?
Pi: Jag tror det.
Bell: Är han sjuk?
Pi: Han har nog inte så långt kvar att leva.

Bell: Jag såg en människa som rökte pipa häromdagen. Det var konstigt.
Pi: Nej, det tycker jag är mysigt. Mysigt.
Bell: Nej. Han var inte mysig. Han var en kulturmänniska och jättemelodramatisk.
Pi: (...) Men, var han go och glad då?

Pi: Han behöver ingen tröst. (...) Lönnfete jävel.

Lisen: I'm gonna be in a Drama show.
John: You're always in a show-- It's called life! The IB show!

Pi: Men ändå. Ett litet steg för människan men ett stort steg för [Kultursektorn], liksom...

Pi och Bell har precis gått igenom en manusidé.
Bell: Nu ska jag gå och hämta mineralvatten. Gud, så kulturell jag känner mig. Oj, är klockan så mycket?
Pi: Du sammanfattade just kultursektorn igen.

Bell: Jag älskar Hamlet! Den är ju verkligen ett kulturarv! Och jag känner att jag måste förstöra den!
Pi: Självklart. Det finns inget bättre sätt att spendera en kväll än att förstöra ett kulturarv.

Pi: Här har vi ett citat som vi kan baka in lite varsomhelst--
Bell: ... på [Kultursektorns] kropp.